Chefer är viktigare än andra, kommunikation är bra och VHC kom igen i elfte minuten

Alltså, det där med parkering är ett känsligt ämne. På jobbet alltså. Det finns X antal platser i garaget, de platserna är till för ”di viktige” på jobbet.
Dvs Högsta hönset, näst högsta, två gruppchefer och en ”veteran”. Sen finns två platser till. Låååångt bort från ”de fina” platserna (dvs platser som ligger längst bort i garaget), där får man stå om man kommer först på morgonen. Jag brukar vara tidig. Skittidig. Men igår morse var ”fulplatserna” upptagna av en gruppchef och en veteran. Fan.
Så jag åkte vidare i garaget. Näst högsta hönset och en veteranplats fanns lediga. Jag tog veteranplatsen. Trodde jag. Det visade sig vara näst högsta hönsets plats. Fan.
Jaja, shit the same liksom. Han får väl be mig flytta bilen då tyckte jag. Om det nu är så viktigt att stå där för att man är chef.
Jodå. Det var det.
”Nu fick jag ställa mig på Ys plats så du får ta det med honom” muttrade näst högste chefen buttert när han kom in. Hötte med näven gjorde han också, lite på skoj, när han först klev in genom dörren.
Herregud… OM det nu är så viktigt, be mig för he-te flytta bilen då! Kommunikation är en bristvara på det här stället. Jag jobbar till största delen med män men majoriteten av de männen är kärringar…

Förresten försov jag mig igår igen. Bara en halvtimme men ändå. Det stör som fasen. Och då sov jag ändå 7,5 timme. Eller ja, 8 om man räknar med den extra halvtimmen. Så om jag ska sova 8 timmar per natt, utan att försova mig, då måste jag lägga mig 21.00. Woho liksom. Kommer hem 18.00, äta, bada, surfa lite, ut med hunden, sova. En jäkla tur att jag är singel annars hade jag nog blivit det inom kort… haha!

VHC spelade mot Solna igår. Hemma. Första sms:et från lagledaren kom. 1-2.
Vad?! Spelade de inte hemmamatch? Mot Solna?! Eh? De ligger under alltså. Det tog ett tag innan min hjärna bearbetat det faktumet. WTF liksom? Bad henne sms:a igen när 2:a perren började så jag kunde ta mig till hallen till 3:e. Sagt och gjort.
När jag kom fram frågade jag ”Vad står det nu då?”
Fortfarande 1-2…. Vad i hela?
Tredje började. Armarna kändes tunga, kraftlösa och stela. Ögonen hoppade, fokusering lika med noll. Pang! Ett mål till VHC.
Pang! Ett mål till VHC igen. Sen kom det två till… Det var fart, Solna surnade till allt mer och VHC verkade lägga in en växel till. Slutresultat? 5 – 2 till VHC. Så klart…😉
En period. Klarade knappt det. Smärtan i axlarna och framför allt höfterna skar så jag på allvar trodde jag skulle trilla ihop. Händerna var det inte mycket med heller, stela, ilade av smärta och märkligt knastriga… *ryser*
Rätt okej idag ändå, trött, frusen, halsont och ”den gamla vanliga smärtan” (typ 4 idag).
Hoppas på att jag klarar en period nästa vecka också. Hockey är ju sååå kul!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s